.

Jag ångrar så mycket jag gjort, så extremt mycket.
Man brukar ju lära sig av sina misstag, men det gör inte jag. Istället lyckas jag göra om samma misstag flera gånger, och det blir värre och värre för varje gång. Jag önskar verkligen att det gick att spola tillbaka tiden, 2 år eller så. För då hade jag kunnat rätta till det mesta som satt mig i skiten som jag sitter i nu. Jag vet inte hur många gånger om dagen jag vill försvinna, och det går inte en sekund utan att jag känner gråten i halsen. Men det känns som om jag gråtit färdigt, jag har inga tårar kvar. Gråten finns där, den trängs med smärtan, men den kommer inte ut. Allt stannar kvar inne i mig, för att plåga mig. Hela min kropp värker, på grund av all smärta jag har på insidan. Och jag menar det verkligen när jag säger att jag inte orkar mer...
Jag vill kunna lösa allt, ta tag i mina problem och göra saker och ting bättre för mig själv, men jag kan inte, det går inte. Och efter att ha försökt i så många år nu, så har min ork tagit slut. Jag har fallit så många gånger, men inte helt, jag har alltid lyckats ta mig upp en bit igen, men inte denna gången. Nu har jag fallit till botten, och där ligger jag kvar, för nu är det slut, nu har jag gett upp, nu har ensamheten tagit över...