.

jag fattar inte att vi lät detta hända, vi svor att vi aldrig skulle lämna varandra, för vi var helt oslagbara tillsammans! Men nu pratar vi knappt mer. Och jag vet inte hur du känner, men jag är iallafall jävligt ledsen över det. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig och den otroliga vänskapen vi hade. Vi har gjort så sjukt mycket roligt tillsammans! Och när vi väl bråkade så lyckades vi alltid reda ut allt, för vi klarade oss inte utan varandra. Men allt gick så snabbt, vi gled ifrån varandra mer och mer, och tillslut så pratade vi inte längre. Det gör så jävla ont i mig när jag tänker på detta, för jag fattar inte hur vi kunde låta detta hända, och något som gör ännu ondare är att jag vet att vi aldrig kommer få tillbaka det vi hade igen, allt är så dött... Det sista jag ville var att mista dig, men jag gjorde det ändå. Jag kommer aldrig förlåta mig själv för att det blev såhär, för det var först efter som jag förstod, hur otroligt mycket du betydde & betyder för mig. Och även om det är som det är nu, så vet jag att jag älskar dig otroligt mycket, och jag kommer alltid göra det, för du var min bästavän!
Och jag kommer aldrig sluta hoppas på att vi någon dag kan börja umgås igen!
Jag saknar dig, lilla fnizen.. <3