.

Hej allihopa!

Tänkte dra ett "svar på tal" nu, eftersom jag är trött på folk som frågar, klagar, eller undrar. Lika bra att dra en förklaring till er alla, här och nu. Så kan ni sluta undra sen! 

(Ni som inte bryr er ett piss om mitt liv kan ju sluta läsa med en gång, så slösar ni ingen tid)

De flesta som vet vem jag är, vet antagligen detta också, men jag säger det ändå, så att ni får det klart för er. 
Jag är bisexuell. Vilket innebär att jag attraheras av både killar och tjejer. Jag tillhör väl gruppen av människor som tror på att man blir kär i en person, inte i ett kön! Jag har vetat detta ett bra tag, men aldrig fått chansen att visa det. Har nämligen aldrig varit med en tjej förut, inte förrän nu. Det är väl egentligen inte så konstigt, eftersom jag aldrig riktigt öppnat mig, och inte riktigt accepterat sanningen. Kände väl inte att det var något som behövde stressas fram heller för den delen, för att "plötsligt händer det" ni vet... Och det gjorde det också. Det hände. Jag träffade en tjej på Siesta. Det är snart 2 månader sedan. Vi träffades första kvällen, klickade direkt, och hängde ihop hela festivalen, efter det var hon hos mig i Växjö, och jag hos henne i Helsingborg. Nu kan jag stolt kalla henne för min Flickvän, och jag är lycklig! Det var inte direkt vad jag hade förväntat mig när jag raggade upp henne första kvällen på Siesta, haha! Men jag ångrar inte en sekund. Jag är kär. Jag är kär i en tjej som är kär i mig! Och det är underbart! ♥

Så, där har ni det! Nu kan ni döma mig bäst ni vill! Men jag är nöjd med den jag är, och jag har världens finaste tjej!

Over n' out!